God Jul och ett Gott 2014.

Nu när det snart återstår några dagar av år 2013 så är det dags att tacka för i år och hoppas att 2014 blir ett lika bra år.
Kortet nedan är från årets kräftfiske och får spegla 2013 som ett fångst-rikt år.

Förutom denna blogg så skriver jag också på min hemsida och Korsnäs If OK:s veteransida.
Besök gärna dessa.

http://www.vol.n.nu/

http://www5.idrottonline.se/KorsnasIFOK-Orientering/Veteransidan/

Vandring och utforskning av Rysstunneln

Tisdagen den 19 nov. gjorde vi, Korsnäs veteraner, en vandring längst Falu Gruvas vattenvägar. 

Vårt mål förutum att få en fin skogsvandring, var att utforska Rysstunneln.

Rysstunneln som börjar vid Igeltjärn och slutar någonstans som vi skall ta reda på.

Det finns en del olika teorier angående Rysstunneln. Bland annat vem som byggde den. Vissa hävdar att det var ryska krigsfångar och andra att det var kvinnfolk.

Tunneln måste ha bygds för att leda vattnet från Igeltjärn till Djuptjärn istllet för till Nästjärnen. Vattnet var nämligen en bristvara då både Falu Gruva och hyttorna i området behövde detta.

Så här var vår plan:

Den planerade vandringen var på c:a 8 km och börja vid Puttbo scoutstuga för att via Harmsarvet komma till Rysstunnel.

För er som inte vet vad Puttbo ligger så gå in på denna länk för vägbeskrivning.

http://kartor.eniro.se/m/nz5Wh

I närheten av Igeltjärn gör vi rast för medhavd fika.

Vad jag förstår så är denna bit utmärkt som vandringsled till Källslätt.

Efter fikat så fortsätter vi efter de märkta skidspåren tills de vikar av mot Stängtjärn där vi genar över till den märkta leden mellan Harmsarvet och Stångtjärn. Vi följer leden ner mot Nästjärn och Harmsarvet för att sedan vika av hem mot Puttbo.

På nedanstående karta finns den planerade vägen.

Puttbo_2013.jpg 1342kB   Visa   Dela   Hämta

Och så här blev det:
Vi blev 7 st tappra som gick vandringen från Puttbo till Rysstunneln och hem via Harmsarvet.
Det som såg ut att bli en blöt och regnig dag blev tvärtom. 
När vår vandring började så slutade regnet och stundom tittade solen fram.
Det hela blev fin vandring i skönt höstväder och vacker natur.
Däremot hade de flesta av oss större förväntningar på rysstunnel. Visserligen så är det ett 200 meter långt byggnadsverk men ack så lite vatten som rann igenom denna.
Nedanstående bilder visar Mynningen av tunneln, Renshål samt Inloppet.

Efter 8 km vandring och nästan 3 timmar så smakade det bra med en fika utanför scoutstugan i Puttbo.

Tisdagarnas veteranorientering går mot sitt slut för säsomgen

Varje tisdag så har det varit veteranorientering i Dalarna och nu på tisdag så arrangeras årets sista tävling i Karlsbyheden. 

Små referat finna att läsa på Korsnäs IK hemsida under fliken veteransidan. (kifok.se).

Nedan ett lite smakprov från tisdagens tävling i Borlänge.

  

Åter i storskogen vid Domnarvets tävling

Bergebo den 15 okt 2013.

5 grader i luften och lite snålblåst gjorde att det kändes lite ruggigt på väg till start. Drygt 300 meter efter start så var dock kroppen uppvärmd, kanske starten uppför bidrog en del.

Därefter så kändes det riktigt skönt i höstvädret, med bra skog och torra fina marker. Det var riktigt roligt att få känna på storskog och kuperingar efter 3 veckors finlöpning. Omväxling förnöjer, men nog skall orientering bedrivas i skogen gärna med lite utmanande terräng.

Som vanligt när Domnarvet är arrangör så fungerar allt som på ett snöre tom med online-resultat på skärmen.

Henning "Datagurun" Online-resultat

När det gäller dagens banor så var det bra skog "för att vara i Bergebo" med fina vägvalssträckor och bra kontrollpunkter, förutom lite tråkig avslutning hem till mål..  

Vi var 120 deltagare varav 12 st från klubben, vilket är en bra siffra så här sent på året.

 Sten på språng

Det bästa med dagen blev dock duschen och fikat nere vid Bergebo motionslokal.

Mycket snack och resonemang kring banor och karta gjorde att vi blev kvar till sista man.

KIF-gänget vi den gemensamma fikat i Bergebo

Resultat från tävlingen finns här.

Nedan finns bana 2 med min löpning inlagd. Missen efter 8:an berodde på att jag vände kartan upp och ner. Nybörjarfel som kommer igen då och då.

Man lär sig aldrig.

En cykeltur längst "Knivstigen"

Klar för start

I går fredag den 11 okt fick jag för mig att cykla hem från fritidshuset över skogen via Knivstigen.

Arkhyttan

Lövåsen

Knivstigen som är en del av Dalkarlsvägen är en vandringsstig som sträcker sig från Kniva i Falun till Skålbo i Stora Skedvi.

Eftersom det var en kall höstdag så var det bara att klä sig därefter. Enligt mina källor så började själva Knivstigen i Skålbo så det var först en transportsträcka på 10 km via Arkhyttan, Lövåsen till torpet Skålbo.  

Skålbo

Vid Skålbo var det inget som tydde på någon vandringsstig så jag fortsatte efter skogsbilvägen och efter 600 meter så dök en märkt vandringsled upp. Här var det ordentligt skyltat med Dalkarlsvägen.  


Nu var det enkel att följa de målade markeringarna och tydliga skyltarna korsningar. Däremot så stod det inte på förrän stigen blev så dålig att det inte gick att cykla på den.
Det var bara att hoppa av och gå. Gränsen mellan Stora Skedvi och Vika passerade och var bra utmärkt med gränsröse och allt.

Ej cykelbart

Det blev en 800 meters vandring innan man kunde hoppa upp på cykeln igen.

Men tyvärr så var det inte sista vandringen för snart var det dags att börja gå igen. Den här gången mellan Skvalta kvarn och Korset. En stig på ca 800 meter den också. Väl framme vid Korset så hade jag tröttnat på att gå så jag tog skogsbilvägen som gick parallellt med Knivstigen ända upp till Psalmbokstallen. 

Hinder över vägen

Strax därefter var det dags för min sista vandring, nämligen stigen förbi Jungfrukällan. Även den en sträcka på 800 meter. 

Därefter så var det cykelbart ända fram till Staberg kanske för att jag fuskade lite på slutet och tog en bättre väg ner till riksväg 69. På vissa ställen var det dock lite hinder såsom nerfallna träd m.m.

Gnolas vål

Efter att jag hade passerat Junfrukällan, som i mitt tycke inte såg ut som en källa utan enbart som ett vattenhål med inte allt för friskt vatten så passerade jag Gnolas vål som är en stor rishög. Högen är minnesmärke efter före detta soldaten Olof Andersson från Sätra by i Rättvik som slagit sig ner här för att vila tillsammans med sin brorson, avskedade soldaten Anders Andersson Gnola från samma by. De var på hemväg, på väg ner mot Kniva. Helt plötsligt drog Anders Andersson Gnola fram en yxhammare och slog sin farbror i huvudet två eller tre gånger.   

Yngves koja

Strax därefter så kommer Yngves koja, tyvärr så var det ingen hemma när jag passerade. Kojan är en uppbyggd kolarkoja som den såg ut för över 100 år sedan och användes av kolarna som skötte milorna på den tiden som det var behov av träkol. 

 Därefter så bar av ner mot Kniva och Staberg, en rejäl nedförsbacke ända ner till riksväg 69.
Väl framme vi Staberg så blev det en enkel transport in mot Falun. Totalt blev det över 3 mil cykelåkning varav c:a 1 mil efter Knivstigen. Min totala vandring dvs när det inte gick att cykla blev 2,4 km.
Om jag hade hållit mig helt och hållet till Knivstigen så hade nog min vandring blivit mycket längre. Som slutkläm så är nog Knivstigen och även Dalkarlsvägen en vandringsled och inte en cykelled.

Nedför mot Staberg

Framme och slutet på Knivstigen

Total sträcka 33624 meter

Denna karta över Knivstigen är från http://www.gamlastaberg.nu/bygden/knivastigen.htm

Muck för 50 år sedan

Tänk vad tiden går fort ibland. Nyss var det 50 år sedan jag muckade efter 15 månader i kronans tjänst.
För att fira detta så samlades min gamla pluton på det som återstår av Dalregementet idag.
Vi blev 25 st som anmälde oss till denna minnes och festkväll.
Det började med denna inbjudan:

Inbjudan till repövning 19 september 2013.

50-år muck

Blod, svett och tårar är väl inte det som i första hand kännetecknar 1963 års män. Nej, snarare glada skratt och muntra kommandon som t ex Orvar Blomqvists oförglömliga kommando när fienden (dvs gräset) skulle slås på Björkbacken: ”Mot Lundebergska grinden, liemännen främst, framåt marsch!”.

Grötrocksmunderingarna fladdrade ystert för vinden när vi segervisst tågade iväg…..

I höst är det 50 år sedan vi ryckte ut.

Nja, inte riktigt alla ty några valde att gå vidare till aspirant- och kadettskolor för att förädla sina krigskonster.

Det känns idag ofattbart länge sedan.

Och i enlighet med den ordning som blivit tradition, ska vi naturligtvis återsamlas än en gång…    ”Än en gång däran bröder, än en gång däran följom den urgamla seden..” skrev Evert Taube inledningsvis i en av sina dryckesvisor.

Sålunda: Hösten 2013 ses vi igen. Nu till 50-årsjubileum

Närmare bestämt på Dalregementet  Torsdagen den 19 september

Dagsprogram:

Kl 15         Samling med fika i gamla matsalen, Dalasalen

Kl 16         Husesyn på regementsområdet

Kl 17         Studiebesök i Dalregementets Museum

Kl 18         Middag på officersmässen

Klädsel: Ledig, vårdad och valfri

Varmt välkommen

Osa senast 9/9

till Ragnar Nåhem, 070-5206737, ragnar@nahem.se 

eller PO Lindblom, 0225-30404  

Vid samlingen på kaserngården var det riktigt hälsande och gissande vem som var vem. Många var likt sig men en del var det svårt att känna igen. Nu var det inte så att vi alla låg på samma pluton under de 15 månaderna, utan några gick på specialutbildning efter 3 månaders grund. Själv var jag på Dalregementet till jul dvs 7 månade, för att sedan utbilda mig i Hässleholm 5 månader innan jag kom tillbaka till Falun igen och avslutade utbildningen där de sista månaderna.

 Rundvandring på området och gamla historier om de olika lokalerna som sjukan, mässen, förråden m.m. lockade fram mycket skratt. Efter information om dagens Svenska försvar och ett besök på militärmuseum så bar det av till officersmässen för en superb middag.  Tal, berättelse och många varianter på snapsvisor klingade underkvällen. Sedan vid kaffe och givetvis avec så blev det musik av Lindblom och Kvarby.


Allsång och en hel del soloartister framträdde under kvällen. Slutligen föreslog Raggen att eftersom det kanske blir för länge att vänta till 60-år jubileum så kör vi 55 år som nästa träff. Han var rädd att bli själv annars.
Framåt midnatt skildes vi åt för att ses om 5 år igen.




Nedan lite hur det var att vara värnpliktig för 50 år sedan.

Vid inryckning så fick vi inte lämna regementet den första veckan. Därefter fick vi vara ute till kl 22 efter tjänstgöringens slut. Civila kläder var ej tillåtet utom när man åkte hem på helgen. Fria lördagar fanns inte.
Dagslönen var 2.25 och det räckte till snus men inte till cigaretter.
Efter jul så blev vi på korpraler och fick en ökning av lönen till 4.50.   Vi fick även också vara ute till kl 24.00. Efter ansökan och speciella själ kunde det beviljad nattpermis.
Vid muck efter 15 månader så fick vi ett avgångsvederlag eller kanske det idag heter fallskärm på 1500 kr.
Det finns hur mycket som helst att berätta från den tiden, men det få bli en senare historia.

 

Etapp 5 i Boden

Avslutningsdag och jaktstart

Allt det roliga tar slut någon gång även femdagars.

Sista dagens dvs den 5:e tävling föregås alltid av jaktstart.

Jaktstart innebär att man startar i förhållande hur man ligger till efter 4 etapper.

Eftersom jag låg 3 minuter efter Bengt Jönsson så drog han alltså iväg 3 minuter före min start.

Träffade Bengt före start och han verkade ganska samlad och lugn, så för om jag skulle hinna ikapp honom, krävdes nästan en skada eller att han flippade ur helt. Jag fick nog istället försöka försvara min andraplats. En jagande Lett startade bara 1 minut efter mig.

När jag fick kartan i min hand och såg hur lätt bana vi hade så var det bara att springa på. I dag kommer inte många att bomma några längre tider.

Själv drog jag iväg, ettan satt bra men på tvåan kom jag lite snett. Här kom Letten i kapp mig dessutom så sprang han ifrån mig till trean. Sedan såg jag inte honom nå mer förrän vi tredje sista då jag var i kapp honom.  Han måste ha gjort en liten miss. Nu var det bara löpning på stigar till mål. Jag blev åter frånlöpt, men när jag hade stämplat sista, en styrkontroll mitt på elljusspåret, så mötte jag honom. Han hade sprungit förbi kontrollen utan att stämpla. Sedan var det en lätt mach för mig att hålla undan till mål. 

På upploppet så hörde jag speakern undra om jag var först men det borde inte vara möjligt. Han tvekade också och kollade en extragång varvid han såg att han hade missat  Bengt målgång.

Så det blev en andraplats för mig vilket jag får var nöjd med.

På etappen blev jag trea och därmed fick jag etapplaceringarna 4,5,1,2,3 i detta femdagars.

Jag tror att detta är väldigt unikt att belägga de fem första placeringarna på ett och samma femdagars. 

På kvällen blev det sedan prisutdelning och gemensam middag inom klubben.

Etapp 4 i Boden

Fjärde etappen gick på samma plats som den tredje. Skillnaden var att nu använde vi området till Väster och att banorna var lite kortare. Medeldistans kallas det numera med mycket kontroller och ganska kort bana. Själv tycker jag att det borde heta kortdistans.
Liksom igår så fungerade bussningen sisådär. Problemet var att platsen där arenan var alldeles för liten att rymma både folk, bilar. Därför blev det också bussning för alla bilburna. Finns sedan bara en smal väg till och från så kan det inte gå smärtfritt.
Hur gick det då för mig??
Från start till kontroll ett så var det ett stort buskbeklätt hygge på vilket min första kontroll låg. Gick tyvärr snett och passerade kontrollen med 40 meter. Nu till problemet, det fanns inget att läsa in sig på. Det var bara att fortsätta tills jag fick en sten bredvid en höjd. Därifrån tog jag kontrollen, men det blev 3 bortappade minuter. Eftersom det också gick knackigt till andra så satsade jag bara på att vara bland de femton bästa i sammandraget och därmed gå ut med nummerlapp i jaktstarten.
Resterande del av banan flöt dock på så döm av min förvåning när jag kom i mål ock såg att jag var två på etappen och därigenom även sammanlagt. Hade däremot tappat på ledaren Bengt så nu var jag tre minuter efter i totalen. Kan bli tuff i morgondagen.    
Resultatet av dagens etapp finns här.
Min bana och mitt löp finns på MOC. Välj klass H70K samt dubbelklicka på mitt namn. Sedan är det bara att spela upp

Boden etapp 3 och seger

Efter tisdagens vilodag så var det dags för etapp 3 i Storklinten, som är en skidanläggning 4 mil norr om Boden. Nu var det bussning som gällde. Eftersom det inte var den optimala vägsträckningen fram och tillbaks till Solklinten uppstod det väldiga köer vid bussarna. Även alla som åkte bil skulle bussas de sista 4 kilometerna. 

Dagen bjöd på berg och riktig skog så det fanns förhoppning om en bra bana och teräng, men det viktigaste var att hålla i och gå rätt för att behålla min totala fjärdeplats.

Väl ute på banan kände jag att flytet fanns och även fast det blev en miss på tredje så kändes det ändå bra.

I mål så kollade jag för första gången på klockan och såg att jag hade 37 minuter. Bra men hur långt skulle det räcka. Vid resultattavlan såg jag att min kompis Bengt ledde på 38 minuter så då steg förhoppningarna om en bra placering eftersom jag hade startat kring halv ett så det var bara 1 timme kvar att starta på.

En timme senare var det klart. Äntligen en seger och avancemang till andraplatsen efter Bengt som leder totalt.

På kvällen sedan blev det prisutdelning  och hyllningar, vilket kändes bra. 

Nu gäller det bara att ladda om inför morgondagen då vi har medeldistans på samma ställe men i ett annat skogsområde. 

Resultat.

Min bana och löpning. Välj klass H70K

Etapp 2 i Boden

Herrduschen

Eftersom dagens etapp hade samma TC som dag 1 så blev också banorna på slutet ganska lika dvs en lätt löpning genom tallheden. 

Min GPS-klocka fungerade inte så det får bli en beskrivning på mitt lopp. Kartan med bana finns på MoC. Välj klass H70K.

http://www.mapandcoach.se/mapcoach/index.php?page=map_player&display=mapplayer&id=703&setlang=sv.

Resultat och sträcktider finns här. 

http://www.obasen.nu/winsplits/online/sv/default.asp?page=table&databaseId=26741&categoryId=87

Jag hade intalat mig att hålla i men med hög fart eftersom jag konstaterade i går att min löpstyrka när det gäller plant underlag räcker till gentemot mina konkurrenter. 

Fri start och full fart mot startpunkten, på med kompassen rakt ut till vägen men efter 20 meter så stämde det inte eftersom en mosse låg i min löpriktning. Upptäckte då att jag hade vänt kartan upp och ner så det var bara att vända och springa åt andra hållet. 

Sedan löpte all bra och jag passerade redan på 1:an killen som startade före mig.

Nästa miss kom på fjärde kontrollen, en liten sten som låg gömd i björksly. Jag lyckades passera den och fortsatte c:a 50 meter till innan jag förstod att här var det en miss på gång. Nästan panik, skulle jag springa ner till vägen och ta om eller skulle jag vända. Var ganska säker på att jag måste ha passerat stenen så jag vände och där satt den. Nu var killen från första kontrollen ifatt mig. 

Full fart mot nästa och nu gick det fort ända till kontroll 6. Enligt definition skulle kontrollen sitta i nordvästra hörnet och där satt ingen kontroll. En snurr på mossen och koll om jag var rätt. Det fanns inge annan mosse så jag förtsatt runt mossen och där satt den i västra hörnet gömd bakom en buske. Nu var "killen" ikapp mig igen. Efter missen så tappade jag lite på farten men lyckades ändå hålla igång och kom in på en femteplats knappt två minuter efter Bengt från Åkers. 

Med alla de missa så måste man ändå vara nöjd med dagen eftersom det blev ingen katastrof i sammandraget.    

Kvällen avslutades med gemensam middag på vår gata. 

I morgon är det vilodag alt aktivitetsdag.

Etapp 1 i Boden

I dag startade tävlingen med etapp 1 på cykelavstånd. Eftersom jag hade fri starttid så drog vi iväg kl 10:00.
Soligt men ingen värme. Dagens arena låg på en motorstadion med mycket lössand.
Efter lite snack med klubbkompisarna så bar det iväg till starten som låg 2500 meter från arenan. Min bana var 3,4 km och gick enbart på tallheden. Därav så blev banan ingen utmaning utan här gällde det bara att springa fort. Ändå blev det en minutmiss på tvåan. Mitt lopp räckte till en fjärdeplats bara sekunder från andraplatsen. Resultaten finns på denna länk. För att se mitt resultat så klicka på klassen H70K.
Klubben bärgade i dag 4 st förstaplatser vilket måste nästan vara rekord.
De som segrade var Ronja, Jonna, Erika och Erikas farsa.

Invigning och AXA-stafetten den 20 juli

I dag är det invigning av Bodens Femdagars men eftersom detta inte börjar förrän kl 16.00 så blev det en utflykt till  ett av Bodens största turistmål. Rödbergsfortet är ett av de 6 fort eller fästningar som ligger runt om Boden.
Eftersom fortet ligger högst upp på Rödberget så blev det en s.k bergsetapp för oss som cyklade. Tyvärr så passade inte de guidade tiderna oss så det blev endast en yttre koll och utsikt över hela Boden.

Efter lunch, köttbullar och makaroner så blev det invigning på Bodens arena, som är en fotbollsarena med konstgräs. Invigningen innehöll det traditionella dvs tråkiga mönstret med tal och sång.
Glädjepunkten var utdelning av silverkotten som går till årets ungdomsklubb i resp. landsdel. För Svealand så var det år klubb som fick denna.
Efter invigningen så var det dags för AXA-stafetten . I Dalarnas lag så var det Jonna och Ronja som deltog bland tjejerna. De kompletterades av Tuna-grabbarna  Svens och Barkengren.
Jonna kom in som 1:a på första sträckan men sedan tappade vi till en slutlig 4:e plats.

Inte fyskam i den hårda konkurrensen eftersom det deltog förmodligen över 30 lag.
I morgon är det äntligen dags att börja tävla.