Lugnets milbana i strålande vinterväder

Strålande vinterdag, ett par grader kallt, nysnö på mark och träd samt lite solsken. Dagen är gjort för en skidtur. Kollade in på http://www.skidspar.se/sok_sparstatus.php och såg att Lugnets milbana var preparerad. Läste också att på några ställen var det tunnt med snö så jag tog mina gamla skidor. De var vallade med klister i botten och violett kallvalla utanpå. Borde gå bra.

Väl framme så var det bara att spänna på sig skidorna och dra. Milbanan börjar med en 2,5 km sugande uppför så här gällde det att hushålla med krafterna.

  2 km skylten kändes nästan befriande för nu var det inte långt kvar på slakmotan.

Väl uppe efter denna första stigning så var det dags att välja. Skall man fega ur och ta femman hem igen. Det är nästan bara nedför tillbaka till skidstadion.

Långbacken

Men nu var det milbanan som gällde. Jag visste ju att det nu är 1 km nedför och sedan kommer långbacken upp till högsta toppen. Långbacken, som inte är så lång som man tror utan längre, börjar efter 3,7 km och slutar vid 5 km. Backen är inte bara lång utan den är tvär också. Dessutom så blir man lurad för när man tror man är uppe så kommer några knicksar ytterligare.

Väl uppe på högsta toppen så kan man passa på att fika och kolla in utsikt och natur. Från starten upp till toppen är det 130 meters höjdskillnad. Totala stigningen på hela bana är dock över 270 meter. Jobbigt upp men nu så bär det utför och lättåkt tillbaka till Lugnet. Jag räknade till tre nedförsbackar upp till toppen och 10 hem. Idag när föret var sådär så kommer man upp i hastigheter på max 40 km/h i de största backarna. När det är lättfört så kan det gå betydligt fortare.
Väl tillbaka till Lugnet så känner man sig nöjd och duktig över sin prestation.